Nej, det är det inte. Men det är när jag lagar mat jag verkar få tid att krafsa ner några meningar om vad som händer. Så, vad lagar jag idag? Det blir grillad (hel) fläskkarré, pommes squares, bearnaisesås och en fetaostsallad. Till det serveras ett glas turkiskt rödvin. En perfekt liten torsdagsmiddag, som kan sätta guldkant på tillvaron.

Förutom maten har dagen bjudit på ett potpurri av roliga utmaningar.

Dagen började med lite jobb i mitt egna konsultföretag. Jag har ett uppdrag åt Mansmottagningen mot våld i Uppsala (MVU), så jag var där och hjälpte bland annat till med att förbereda ett föredrag. Det är en mottagning där män som behöver det kan få hjälp att bearbeta sina destruktiva beteenden, för att på så sätt både må och behandla sin omgivning, och i synnerhet sina familjer, bättre. De gör ett jättebra arbete, och kan verkligen rekommenderas om ni känner någon som behöver hjälp.

Efter det jobbet drog jag vidare till Pedagogikum, där jag var med i ett experiment på Psykologiska institutionen. Jag har lovat att inte avslöja exakt vad det gick ut på, eftersom fler människor ska dit och besvara samma frågor, men jag kan åtminstone avslöja att det var roligt. Man fick den typen av frågor som verkligen får en att tänka efter och utvärdera sig själv.

Till sist hann jag med ett par timmar plugg också. Det är ju så när man läser juridik, att det finns alltid en massa att läsa och en mängd uppgifter att lösa. Temat för dagen var narkotika- alkohol- och vapenrelaterade brott med lite inslag av pengatvätt. Krydda det med lite frågor om vad EU tycker i sammanhanget så förstår ni att det blir både snårigt och väldigt lärorikt.

Och nu är det dags att hålla på lite med Butik Stylish också. Vi lanserade igår en enkätundersökning, där vi försöker utröna vad kunderna tycker om vår sida. Det är otroligt inspirerande att läsa alla svar, och jag håller på utvärdera de svar som redan kommit in. Undersökningen håller på till den sista oktober, och är du sugen att svara har du chansen att få ett av två presentkort på 250 kr. Dessutom gör du både oss och alla framtida kunder en jättetjänst.

Tack på förhand!

Nu är det dags att duka

Eller inte.

Det ösregnar ute, grabbarna sitter och leker med varsin dator, Jessica är på väg hem från butiken. Och vad gör jag? Just det, steker pannkakor i mängder. 

Eftersom vi bara har en stekpanna som funkar till pankisar, och vi har tre pannkaksmonster i familjen, har jag nu hållit på i över en timme att steka. Men jag tycker det är riktigt mysigt. Och äntligen… en premiärbild.

Ha det gott!

Idag har jag varit på ett lunchseminarium om export… I ENKÖPING av alla ställen. Vi har ju börjat sälja lite smått till utlandet, och i början tänkte vi lite naivt att vi skulle sälja till alla som ville köpa, oavsett var de bodde – så länge vi hade bra fraktavtal till de aktuella länderna. Det började helt ok, och vi fick några beställningar från Danmark, Finland, Norge och Holland. Super, tyckte vi. Sen kom problemen: Till Norge krävs exporthandlingar, eftersom det landet ligger utanför EU. Ok, tyckte vi, det räcker att tala om vad vi skickar, och varornas värde.

I mitten av september var vi på en mycket trevlig ehandels(o)konferens, och efter att ha lyssnat på allas problem med försäljning till Norge var det bara att åka hem och så snabbt som möjligt stänga möjligheten till köp för våra potentiella kunder i Norge och övriga världen utanför EU. Det kändes väldigt surt, tyckte vi, eftersom vi har väldigt bra erfarenheter av våra norska kunder. De har alltid varit trevliga, förstående om något har strulat (jag tror de har märkt att tullproceduren kan ta lite tid ibland), och allmänt glada i allmänhet.

Eftersom vi saknade våra vänner norrmännen, började vi se oss om efter lösningar på problemen med att exportera till Norge, och efter dagens seminarium är slutsatsen att det är grönt att börja sälja dit igen. Nu har vi stenkoll på reglerna, och kan med gott samvete säga att vi gjorde rätt från början. Så välkomna tillbaka, vi har redan hunnit sakna er!

Som ni märker finns det inte så många bilder (läs inga) här ännu, men det kommer i takt med att jag blir mer bekväm i hela den här bloggsituationen. Vill ni läsa en mer illustrerad blogg, kan jag rekommendera Jessicas.

Hej!
Det här är mitt första inlägg i min alldeles egen blogg. Vem är jag, och varför skriver jag? Ingen av frågorna är sådär jättelätt att besvara, men jag ska göra ett ärligt försök. Frågan om varför är nog den som jag kommer skriva minst om, så jag börjar med den:

En av fördelarna med att handla i en vanlig butik på ett vanligt ställe i den vanliga världen är att man bygger upp en personlig relation till den man handlar av. Nackdelen är istället att man måste ta sig dit, och dessutom under butikens öppettider, som ofta är ungefär en tredjedel av dygnets timmar. Problemet med öppettider slipper man när man handlar på nätet, men det är ganska lätt att allt blir väldigt anonymt och opersonligt. Och det är här bloggen kommer in; Även om inte vi kan träffa er som kunder, så kan i alla fall ni få lära känna oss som driver Butik Stylish. Min sambo Jessica har nu bloggat i fyra år, och det känns som om ganska många börjar känna henne. Och det är det som är det viktiga, eftersom hon är den som drar hästlasset i den dagliga verksamheten med butiken. Jag glider mest in på ett bananskal och hjälper till ibland. Hon är eldsjälen som får verksamheten att fungera, och jag är barlasten. Eller är jag verkligen det? En stor del av arbetet gör vi gemensamt, precis som det ska vara i ett familjeföretag. Alla stora beslut tar vi tillsammans. Vi planerar och gör reklam, åker på mässor och konferenser, och vi har för det mesta ruggigt kul genom hela processen.

Så, huvudanledningen är att ni ska få mer koll på den andra sidan av oss, det vill säga mig. En annan viktig anledning är att jag tror det kan vara intressant för många att läsa om en pappa som är den som sköter huvuddelen av vardagen med barnen och hemmet. För det är så, att eftersom Jessica är vårt främsta ansikte utåt, får jag sköta markservicen. Lämna och hämta på förskolan, laga mat osv. Det här är något jag älskar. Jag VILL vara den personen, och det känns riktigt bra att jag har den möjligheten. Det tredje skälet är också rent själviskt: Jag har ofta en väldig massa åsikter om saker och ting, och genom att skriva den här bloggen får jag möjlighet att dela med mig till er alla.

Vem jag är kommer att framgå med tiden om ni följer min blogg. Men, en kort beskrivning ska jag nog ge mig på:

Jag heter Henrik Jansson, är 31 år gammal och bor i ett rött radhus med vita knutar i Storvreta utanför Uppsala med min sambo Jessica och våra två söner Linus (5 år) och Max (3,5 år). Till vardags pluggar jag juridik vid Uppsala universitet, samt är med och driver Butik Stylish med Jessica.

Det var väl det jag ville framföra just nu, så nu återstår bara att önska dig och alla andra välkomna till min blogg.

På återseende.